roligtlivver.blogg.se

Satt uppe sent i natt och följde Turkiet. Och Nice.Förstår inte vad våldet har för mening. Förstår inte vad ovänskap över huvudtaget har för mening. Kan vi inte få vara som vi vill och alla hjälpas åt till en bättre värld.

Våldet har ökat det förstår jag.Men samtidigt tror jag att det är så att vi nu för tiden SER ALLT SOM HÄNDER. Och vi får lite kaos i vår tankevärld. Förut visste jag (på 50 talet) knappast vad som hände i Stockholm. Ingen tv. Var kanske att ta i. Radio och tidning fanns så klart. Men tv och andra sociala medier har ju fört allt som händer i världen närmare oss.

Kan bara önska en lugnare värld. Vi får göra det vi kan.

 

Åter till vardagen, snart är det melodikryss. Kaffet är klart och pennan vässad så nu väntar jag bara på Kerstin. Och så klart på Anders Elderman.

 

 

Och här ser ni bilder från fest på Lyktan!! Nä minsann det kom inga här heller. Trodde jag löst det men.....

 

Det är sommar och ljust fast klockan är 22.14. Hade jag känt någon som bott t ex granne med mej så hade jag verkligen känt för en promenad. Men nog skulle min granne blivit lite snopen om jag ringde på och bad honom gå ut och gå med mej så här på kvällen. I och för sig så tror jag han skulle blivit snopen om jag frågade honom på eftermiddagen också. Jag LÅTER BLI.

 

Men om någon som läser detta och känner någon sen kväll att man vill gå ut så messa eller ring eller kom eller tja gör något.

 

Och som vanligt rusar tiden i väg. Förra veckan så var det planering som gällde. Och planeringen gick bra och utförandet också.

Tänk en kväll på den gamla Lyktan. En riktig gammaldags folkpark.

Bilder bilder dessa jädrans bilder. Nu ligger dom i min mobil och på windows live galleri och där ligger dom tydligen bra för inte får jag in några bilder här.....

Men i morgon så ska jag ha fixat det. Trodde att jag kunde ta dom från live galleri men tydligen inte. Problem är till för att lösas så jag återkommer.
Kan man inte lösa dom själv så bjuder man hit någon för att spela kubb och sen säger man: Jo det är så att jag inte får igång skrivaren, hmmm, kan du titta lite!!! Och så var det problemet löst.

En sladd var lös och jag kunde inte hitta ett hål att sätta den i. Jag höll på att bli helt tokig men som sagt gäster fixar allt.

 

Kalaset som då var i ovan nämnda folkpark gick jättebra. Från första stund när Christina fixade champagne och som överraskning presenterade sin man!! Dvs Roger hade kommit från Kina sen fredag.

Micke blev jätteglad när Roger sa att om Lillebror fyller år så känner man ju sitt ansvar som Toasmaster och åker hem. Succe.

Och show av Ida och Alice, känna på magen-sång med Magnus som slutade med känna på grannarnas magar, frågesport i dubbel upplaga och diverse andra uppträdande.

Maten ja den fick klart godkänt. Någon frågade var jag köpt buffen ifrån och då kunde man ju helt sanningsenligt säga ALLT är hemmalagat och jag hade gjort en hel del själv. Och sen har jag ju hjälpsamma vänner och utan bil och när man lägger festen en mil hemifrån så BEHÖVER man verkligen goda vänner.

 

Men någon bild SKA jag sätta in. Så här kommer en bild från 70-talet då vi hade fest på Lingonvägen med 50-talstema. Våra bästa vänner på Lingonvägen hade besök av Tottes pappa och mamma och då fick man ju gå med på festen. Så här är Tottes pappa och jag i glatt samspråk.

 

 

 

Och med denna bild från det glada 70-talet avslutar jag dagens epistel.

 

 

 

 

Såg just att jag redan berättat om Elisabeth Georges senaste och det var minsann 612 sidor i den. Ville bara korrigera mej. Lite pinsamt att jag upprepar mig så i två på varandra följande inlägg. Måste kolla om jag upprepat mig på annat också. Verkar vara ok.

NU ska jag lägga mig innan jag börjar tramsa riktigt ordenligt.

Så god natt igen.

Hondan vad tiden går fort.

 

Jag HINNER inte med. Inte så att jag har mycket att göra, nä då. Jag förstår inte varför man säger att pensionärer är så stressade. Jag undrar vad dom hittar på?? Jag har aldrig för mycket att göra.

Ibland har jag många kvällsaktiviteter men HELA dagen är jag ju ledig. Förr jobbade jag på dagen och hann ändå med lika mycket. Konstigt!!

Förra veckan så kan man nästa säga att jag jobbade. Jag jobbade helt ideellt med att bre smörgåsar. Var sysselsatt i 20 timmar. Kanske inte med smörgåsbreande hela tiden men det gick ut på det i alla fall.

Nässelfrossan, Olofströms stora kulturaktivitet sedan några år, hade  arrangemang på Forneboda och då var jag alltså Smörgåsnisse!! Underhållning fick man  på köpet bl a en del sköna sångare. En trevlig vecka.

 

 

Ja midsommar och midsommar. Den har ju redan passerat och vet ni vad? Nu blir dagarna kortare! hmm låter inte kul. MÅSTE börja utnyttja de ljusa kvällarna NU annars, så tja då är det snart jul.

Herre gud så tramsigt jag började här då.

 

Men alltså midsommar och den firades på Äppelvägen med mina sedvanliga midsommarfirare, dvs Cairenius familj. I år utökat med Nilssons och min "gamla" kompis Dorli. Förbaskade I på tangentbordet, det hänger upp sig hela tiden. Måste nog köpa ett nytt snart. OM någon invänder att jag kan väl använda tangenterna på laptopen så nä nä nä, det kan jag inte. Eller rättare sagt jag VILL inte.

Tillbaka till midsommar igen.

 

Här skulle det kommit Midsommarbilder men (oh vad trött jag blir på det där, alltså jag och bilder) jag kan inte hitta dom. Varför.....

 

En bild från galgkastningen på nationaldagen kom fram i stället. Och har jag väl fått hit den så får jag då minsann inte bort den. Så håll till godo!

Är det tävling så är det. Det gäller att ge allt. Även om det i detta fallet, trots det snygga utkastet, inte räckte så himla långt.

 

 

 

 

 

Jag får väl fortsätta på den inslagna linjen. Alltså att skriva lite här på min blogg. Hade tänkt att sätta in bilden från vårt sista bad, bad i Hörnsjön med fotografen Marie och champagne. Fint så det förslår. Ja ja kanske inte sååå fint, sjön var ganska dyig så lite extra solbränna fick man när man gick upp. Ändå så var det inte det dyigaste, konstig ord, vi badat i, det har funnits värre. Men nu slapp ni ett ytterligare badkort (kanske det kommer en annan gång när jag är kompis med bildarkivet) och istället sätter jag hit släkten Eklund.

 

Känns lite i hjärtat när  man ser hur många av dom här personerna som inte finns mer. Men så är ju livet. Vi kan inte göra så mycket åt det. Vi får uppskatta dagen och det vi har.

 

I dag har vi intervjuats för BLT. Töntiga tanter ÄR populära eller är det så att vi är ett utdöende släkte och vi behövs. Kanske att skratta åt och det bjuder ju både Kerstin och jag på.

 

Nu funderar vi på ett nytt projekt. Det är kul med projekt. Jag återkommer med lite mer detaljer när vi funderat färdigt. Så mycket kan jag säga som att något med bad eller vatten blir det INTE.

 

I morgon ska jag till Asarum och pussa på Ida. Mamma Christina har åkt till pappa i Kina och då får jag passa på att se till dom däringa barnen. Som ju är stora nu och inte behöver tillsyn men ändå!!!! Simon och Ida här kommer jag. Men jag lovar att åka hem på torsdag!

 

Och nu ska jag parkera mig vid tv.n. Ett favoritprogram tar snart sin början, Big Bang Theory.....

Ajöss och kramar till alla som eventuellt läser dettta....

 

 

 

Hmmm rörigt det här. Konstig inledning. Två par nästan likadana skor. Och inte vet jag hur jag kan flytta ner bilden så håll till godo med två par gympaskor.

 

Bilden berättar om möte med min kusin, den ganska nyhittade (nåja några år sedan) när hon var och besökte mej och vi skulle gå en runda och fann att vi hade likadana skor. Kanske var hennes mer äkta Mina inköpta i Kina. Men fina är dom. Jag lyser på hela gymmet med dessa skor och en orange nästan självlysande tröja.

 

Har ju svårt att komma på hur jag ska få in bilder från min mobil. Hmm har inte försök med sladd från mobil till dator. Eventuellt är ju lösningen så enkel.

 

Nu hittade jag i alla fall en mapp som heter "Mars 2016" och där plockar jag lite bilder.

Vad kommer här?? Jp en bild på två kaffekoppar och lite ljus. Förmodligen en sen kväll, inte med Luuk utan med Gunnel eller kanske Marie. Tja vem vet. Kan ju också vara Kerstin.

Kerstin kom i lördags kväll för hon påstod att hennes stavar hade lett henne hit. Det tyckte jag var trevligt. Hon har köpt fina dyra stavar med svikt. Väldigt bra. Men hennes stavar ville nog inte gå hem heller för när hon gick så tog hon mina gamla ej sviktande stavar och upptäckte det inte förrän hon var nästan hemma.

 

 

 

Måndag morgon och livet kör på i sin vanliga lunk. Ganska sakta lunk.

 

Tja vad ska jag göra i dag då?? Inte mycket. Har i alla fall stigit upp, ätit gröt (gröten ingår i mitt eget projekt att äta lite nyttigare!) bäddat sängen och nu ska jag cykla och hämta tidningen. har min "brevlåda" 2 km bort. Får både nyttig motion och nyheter på samma gång.

 

I går var det bad igen. Då hann vi med tre sjöar, Lilla och Stora Fallsjön och sen ett bad i Hajsjön. Vid Hajsjön har jag varit många gånger tidigare, skogen på ena sidan var "vår" en gång. Lite Nostalgi alltså. Mellan sjöarna blev vi bjudna på kaffe i ett torp. Torp och torp. Jo en liten stuga med måååånga extra stugor. Där fanns både lekstuga, saloon, glädjehus, badtunna och fängelse. Mitt ute i skogen!!

 

 

Ser att det är 6 månader sen jag skrev sist. Men tror förbaske mig att det var bad som gällde då också. Avslutade ju projektet "att bada varje dag" till  jul.

 

Men sen kom vi på vårt nya mål, "bada i minst 25 olika sjöar i Olofströms kommun till midsommar" så nu fortsätter vi badandet. Har redan badat i 25 st däribland ett stenbrott, som var en av dom finaste badplatserna och sedan två "dy-sjöar" i Harasjömåla.

I den ena gick vi försiktigt i och hittade några stenar och det var väl ganska o.k. Sen åkte vi runt lite och kom till Bäckasjön och där var en familj och en liten kille som gick i vattnet vid kanten. Stöddigt så sa vi att Här ska vi bada, skulle ni kunna ta kort. Och visst det skulle man kunna. Så i gick vi, men vi hade inte tagit med i beräkningen att vår vikt var en aning mer än den lille killens så ner vi sjönk. Ända till knäna. Men log gjorde vi, man får ju inte vara dum!!! Om jag hittar kortet just från detta tillfälle så ska ni få se vårt krampaktiga leende. Baddräkten behövde 5 sköljningar för att få bort den bruna färgen från dyn. Sen har vi tagit selfies och det är inte lätt för två tanter i vatten. Men Kerstin har kämpat tappert. Bäst är när vi har haft vår egen fotograf Marie med, DÅ har det blivit bra bilder.

Skoj har vi haft när vi kört omkring i skogarna för att hitta badbara (badbara innebär att det antingen ska vara en liten strand eller en stege) sjöar. Det var detta vi missade vid dyn i Bäckasjön. Många mil på skogsvägar har det blivit. Spännande.

 

Annars har väl våren kämpat på som vanligt. Inga större grejer. Som vanligt motion och spel i lagom form. I dag har jag varit energisk värre, gym på fm och simning på kvällen. Som en liten pensionär kan gno.

 

I morgon är det först Asarum som gäller. Ida slutar 9.an och har avslutning redan kl 8 o då tänkte vi vara på plats.

 

Snö och vackert ute. Vilken fin vinterdag i dag. Jag längtar verkligen till en fjällsemester. Köra skidor på fjället, inte utför, ja inte i backen alltså, lite utför går det ju även i spåret, med sol och utsikt. Undrar om det blir någon sådan snart. Tror det inte men man ska aldrig säga aldrig. Rätt som det är kanske någon säger. Ska du följa med till Sälen???

Snögubbarna har mitt kreativa barnbarn Saga gjort. Och dessa gjordes i jul med endast lite snö på altanen. Visst är dom härliga gubbarna.

Annars allt lugnt här. Var på revy i lördags och den var helt o.k. Skriver på vår egen lilla show och har kommit lite på väg.

Nu börjar ju vardagen igen så i morgon är det gympa och innebandy. Trots knäont så ska jag minsann vara med på innebandyn i morgon. Får väl stå lite stilla vid målet och skrika på dom andra.

Sen börjar bok och teatercirkeln på tisdag och Yrsa-tanter på torsdag och möte i morgon och sen är det lite illa för på onsdag har jag skrivit bara 13.30. Undrar om jag ska göra något då och vad i så fall....

Spännande.

Lite kramp i armarna har jag för jag håller just på att avsluta ett projekt. Har under flera år suttit och stickat lappar i olika storlekar och modeller, ganska dåliga sådana för jag är absolut ingen "stickare".har haft detta vid tv.för att bara se på tv det klarar jag inte. Måste göra något och ibland löser jag korsord el spelar på mobilen och då tappar jag helt bort tråden i programmen. Nu har jag i alla fall börjat tråckla ihop bitarna och det gör jag utan att se på att det ska bli något mönster utan jag tar lapp efter lapp o sätter samman. Och det ÄR många lappar. När jag har klurat ut hur jag ska sy ihop det snyggt så ska jag sätta ut en bild på mitt verk.

 

Trettondedag Knut har passerat utan att jag tagit bort mina tomtar och inte har jag kastat ut granen. Granen har jag så länge det bara går. Jag äääälskar min gran lika mycket som jag älskat alla mina granar genom årens lopp. Stora, breda, konstiga toppar, fattas grenar, ja alla omfattas av min kärlek.

"Och ena redia gran ska det va annars kan de kvetta!!!"

Denna gran har en extra topp. OM jag sågat av den så hade det blivit en riktigt tjusig gran. Men jag eftersträvar mer en originell gran. Och nu gjorde jag ett Tomtebo i toppen och tomtar som klättrar för att komma dit. Riktigt gulligt om jag får säga det själv.

Börjar där jag slutade sist. Tror det var det "fruktansvärda" jobbet med att få ihop nya kort till Micke som jag skrev om.

 

Jobb och jobb. När jag pratat med någon på Blekingetrafiken, alltså när jag hört Patricias Var god vänta 7 ggr, trevlig röst men lite tjatigt, bättre med hennes mail som sa. "Yeeeee vi klarade det" ,alltså inte kortet utan vårt älskade OIK klarade sig kvar lite till, då blev jag klok på hur jag kunde göra. Och nya kort har redan anlänt till Sigvant jr.

 

Vad annat nytt?

Jag går här hemma och skrotar. Blir så när jag inte har någon stress över mig. Vet knappt vad jag ska göra. Finns att göra men...... Det ÄR bättre med liiite stress. Får försöka hitta sådant någonstans.

 

Jag har varit i kyrkan o spelat en vis man eller rättare sagt en vis kvinna. För nog tror jag att det var tre vise kvinnor som kom till stallet.I alla fall i vårt julspel så var det så. Men den vanliga visan, jag kan inte hitta kortet som visade en from kyrklig Birgitta. Hade det inte varit för att det just varit kyrkligt så skulle jag svurit en lång ramsa. Men lite anständighet har jag.

 

Avslutning på teater och innebandy med en trevlig kväll på Kinarestaurangen. Vi fick två stora påsar godis av ägarinnan och jag fick många kramar. Alltid lika trevligt.

 

Orkade dock inte äta mer än en vårrulle. Kom direkt från kyrkan och där fick vi inte kyrkkaffe utan jag fick provsmaka på deras julbord. Och inte ens jag kan klämma in köttbullar, korv och skinka tillsammans med Fyra små rätter.

 

Vårt badprojekt lider mot sitt slut. Den 23 december tänker vi ta årets julkort. Har uppmanat att man ska komma dit med tomtemössa på. Bad är inte obligatoriskt men det skulle vara jättekul om vi fick en massa tomtar där. kerstin och jag kastar oss så gärna i vattnet.

Lite problem med att kasta oss i har vi haft de senaste dagarna. Ena dagen så slog vi oss fram med händerna för att komma till öppet vatten och det gick på bekostnad av iskalla fingrar hela dagen.

I går var det värre. Men jag hade beväpnat mig med en hammare och sen slog vi hål vid stegen. Jag fick banka så jag var genomblöt innan vi steg i. Men i kom vi.

 

 

 

 

 

 

 

Ja alltså äntligen så har jag hittat in på min blogg.Det är inte lätt att göra det minsann. Kanske jag nu har hittat en liten smygväg dit. Får se vad framtiden säger.

 

Kvickt in med lite bilder.

Jäklar alltså!

Ja så måste jag säga här för nu hade jag skrivit en lång bit här som bara försvann. Och det  efter att jag med möda loggat in för min lilla söta dator sa att jag fick inte komma in på bloggen. Undrar vem som förbjudit det? är det någon som blivit irriterad på mej och mina skrivelser? Förlåt då och släpp in mej lättare nästa gång.

 

Inget har hänt sen sist jag var här. Jo jag hostar och hostar och.... Säger som jag sa häromdagen att snart flyttar grannarna för dom tröttnat på mina host-anfall.  Men det är smällar man får ta. Visserligen vore det synd för jag har bara lugna och trivsamma grannar. Dricker inte ens kaffe hos dom eller lånar socker eller något men vi hälsar vänligt när vi möts i dörren. Ja ytterdörren in till huset alltså. inte i min dörr.

 

Badet har det varit dåligt med pga av hostan eller mer pga av febern som var i början av detta elände. Men jag har hittat ett knep för att vänja mig kvar vid kylan. jag sätter ut en spann på kvällen på altanen. Ja alltså en spann full med vatten och sen på morgonen kollar jag så att temperaturen på detta vatten är ca 6 grader och sen öser jag det på mej. Först går jag alltså in och ställer mig i badkaret. Hade jag stått i baddräkt på altanen så kanske folk börjat undra.

 

Men i går var vi i sjön och ska bara tala om att det var lite is där. Kan bli hårt i december om det börjar bli minusgrader men vi får kämpa på. Fram med ishackan!!

 

Och om ni undrar var den stora bilden är så fråga inte mej. Den bara försvann. Men vid sidan kan ni se en bild på en blåblommig mamma och två randiga pojkar.

 

Nu ska jag försöka skriva lite här igen. Om inte för något annat så för att jag ska komma ihåg vad jag gör.

Minnet är ju inte det bästa.

Liiiite förvirrad har jag alltid varit men nu är det värre.

Augusti skrev jag senast och att försöka berätta lite om vad jag gjort sedan dess nää det klarar jag nog inte.

Försökte "fuska" och se på bilder från hösten men ingen kamera har funkat och mobilbilderna har inte gått att lägga över till datorn. Nu har jag bytt mobil så det ska väl gå bättre.

MEN min vänskap med den nya mobilen har inte startat så himla bra. Får inte in wifi och kan inte spela wordfeud och det sista är det värsta. Inte spela wordfeud!!!

 

 

Ja nu är det fredag o jag har precis spelat lite Racko. Och man kan säga som så att inte vann jag nää långt därifrån. Om ni inte har ett Racko så kan jag rekommendera detta excellenta sällskapsspel. En verklig favorit. Mitt har jag ärvt och det är nog inköpt i början av 50-talet men still going strong.

Annars i sommar då.

Jo konfirmation har vi ju avklarat. Vår yngsta "kines" har ju varit på konfirmationsläger som verkar ha varit lyckat. Så här såg det ut på konfirmationsdagen.

Familjens svarta vår är Ida. Alla hade vita dräkter och sen kom plötsligt Ida fram i svart dräkt. Ja ja ja.

Och hon var jätteduktig. Pratade högt och tydligt

 

 

 

MEN... jag hade ju skrivit en text om att jag varit lat och inte skrivit något och jag skulle bli bättre och roligare och skriva inte bara om mig utan lite allmänt.

Men tänkte inte börja idag för jag ska äta glass. av någon anledning får jag varje kväll ett behov av något sött och nu har jag i stort sett hamrat glass från ett glasspaket bara för det. Om men sen tänker på att jag egentligen inte gillar glass så blir det lite knepigare. Men nu ska jag äta glass.

Och sen la jag in ett kort på någon motion av något slag men det gick inte utan den här gubben som Simon har i trädgården dök upp. HAn tog hem den en gång för den stod i en busskur och det kom ingen buss så Simon tyckte synd om honom och gav honom ett hem.hmmm

Nu publiceras det hej vilt här. Står just att mitt blogginlägg har publicerats och där står då absolut inget mer än en rubrik men hur man tar bort det vet inte jag. Men här tänkte jag skriva lite nu

 

Har kommit på att jag kan lägga alla mina blogginlägg på ett USB-minne (eller det kanske inte går??) och sen ha det som en dagbok. Lugn jag ska inte ge ut den som bok, bara läsa den själv.

 

Sist jag skrev var den 10 juni. Och då hade jag minsann dagen innan varit på utflykt till Öland. Med kyrkans folk. Inte har jag gjort så mycket i det avseendet men jag försöker så gott jag kan. Lite medverkan på olika aktiviteter. Jag kan ju prata och sälja biljetter och duka av borden osv osv..

 

Sen den 12 var det student och då såg det ut så här.

Och har det varit något nytt som hänt.
Vet inte, Får kolla i minnet.

 

Just nu gjorde jag diskmedelsöversvämmning ( det var ett ord som heter duga det) i vasken. Så gammal och har ändå inte lärt mig att dosera diskmedel rätt. Det projektet har jag gett upp.

3 juni var jag i Karlshamn på vernissage! Lovisa, Simons flickvän, har gjort tavlor med böcker. Man tar tre eller fyra favoritböcker och ger till henne och sen gör hon en lampa av dessa. Jättefint. Nu visade hon olika lampor med böcker och med flaskor och en lampa gjord av en stor vit porslinssvan. Och vem köpte den svanen tror ni. Jo Micke.

Torsdagen då fikade jag. Gjorde ett upprop på Fb till mina Yrsa-tanter (ett av  mina tantgäng) och berättade att jag kl 14.00 kommer att vara på Renates fik. Bara som en upplysning.Kl 14.00 var vi tre stycken och

Kl 15.00 var vi 5 st där. Bra! Och en varm och skön eftermiddag så vi kunde sitta ute och njuta. Sådana eftermiddagar vill vi ha flera av, och det kommer säkert.

 

Och sen blev det nationaldag och som traditionen i Olofström sedan 5 år tillbaka är vm i galgkastning så visste vi vad att göra. Har varit med alla gångerna. Och förbaske mig tror jag att jag kommit sist alla gångerna med.Kanske någon nu tycker att jag ska ge upp det projektet också. Men nä nä nä. Så här roligt har vi varje gång.

Notera mannen till vänster med tävlingsprotokollet som hukar sig och just sagt: se upp nu på alla håll för nu kastar Sigvant.

 

 

Middag på näbbebodagården och allmänt trevligt.

 

Sen blev det söndag och då var det dags för teater. Kl 11 for vi i  väg till folkhögskolan och sen gen.rep. och sen föreställning. Ett ögonblick såg jag bara en person i publiken och blev ganska ställd, klockan var 5 i två o vi skulle börja spela kl 2. Då sa någon att kanske vi ska öppna dörrarna. Hmmm då gjorde vi så och vips var vi 70 åskådare rikare.

Och till min glädje så var det både kusiner från Eklunds och Ekmans där. Tänk vad glad jag blev när jag såg dom.

Och ena kusinen hade ett album med sig med gamla bilder så nu har jag haft fullt jobb med att lägga in bilder på Eklunda-sidan. Sådana här t ex.Ja ja nu slog min otekniska sida till eller vad det nu var. För jag hittar inte bilden. Men nästa gång jag är här ska jag visa lite exempel på vad jag sysslat med.

 

Åter till teatern. Hur kul som helst. Och plötsligt så kunde alla vad dom skulle säga, det mesta i alla fall och resten sufflerade jag, och agerade och spelade och det gick så bra. Mellan de olika numren så pratade jag och helt plötsligt stod det klart för mig, oj vad jag gillar att stå här i ljuset och prata. Hmmm vilken inblick i mitt eget psyke jag fick.

Oj oj nu höll jag på att göra en gammal klassiker.

Denna klassiker har absolut inget med en idrottsprestation att göra. Nej den har med min bh att göra. Hmmm'

 

Hade liksom släppt loss och tagit på mig lite bekvämt och tog soporna och precis när jag kom till altandörren så kände jag något vid midjan.Och där hängde min bh.

 

Varför klassiker??

Jo på 70-talet så var Micke på dagis och jag körde upp honom. Snyggt och prydligt kom vi fram till dagis och när jag lyfte ut honom så tänkte jag vad sjutton har jag vid midjan. Jo en bh! Kan inte säga min  behå. Visserligen var det min men jag hade även en bh på rätt ställe.

 

Till saken hör också  att jag jobbade på ett mindre kontor och min uppgift var att hämta posten i boxen och det hade jag redan gjort. alltså med dubbla bh.!

Men tänk när jag gjorde det på 70-talet i yngre dar så var det ganska skojigt, lite förvirrad och så har jag alltid varit. Men OM jag gjort det nu på gamla dar så hade man kanske sagt, hmmm hon är nog lite senil i alla fall ! 

 

Slut på bh-historier.

Och NU ska jag gå ut med soporna med bh på rätt ställe så de så!