roligtlivver.blogg.se

Redan september. VAR blev sommaren av??

 

Jag tycker i och för sig att det varit en behaglig tid men den försvann ju så jäkla fort. Nu är det mörkt kl 21. Så ska det väl inte vara. Och man får nästan ha ljuset tänt på dagen. Hmm är det så det är när det är höst. Mitt minne är väl inte det mest för nog är det så att hösten kommer så här varje år. Och det är bara att acceptera det. Så NU accepterar jag det alltså. Fram med mys-ljusen och en bra bok o kaffe/fika med goda vänner.  Välkomna alla som känner för det.

 

Och man kan titta på tv. Även om man säger "jag ser ju inte så mycket på tv". Så säger jag i alla fall men sanningen är att jag har tv.n på väldigt ofta och sitter samtidigt och läser eller skriver eller SYR.. Ja alltså syr. Har ett nytt projekt på gång. Har ju för inte så länge sedan sytt i hop stickade lappar (inget för någon stickexpert att se för det är lappar med stora maskor, små maskor, mönster på, randiga rutiga ja allt och inte så jädrans snygga heller) som blev riktigt snyggt på långt håll. Ska nästa gång sätta in ett foto på det. Och nu för att ha något att göra så köpte jag förra gången på Ikea en hög med lappar och sen har jag klippt ut små lappar och sätter ihop dom utan pardon.Dvs jag tar en lapp i lådan utan att tänka på mönster, tråcklar på den och tar nästa. Nu måste jag också fixa en symaskin!!!

 

Men åter till tv. Jag ser ju många små bitar av mycket. Bl a Den arge snickaren. Vad jag finner  komiskt i detta program är när han har gjort om rum och kök och det är sååå fint, då kommer frun och får se det och vad säger hon: Åh sååå fina gardiner...

 

Ska återkomma till tv.n men tänker liva upp detta med en bild. Vi hade ju kräftskiva som jag skrivit om tidigare och nu hittade jag en bild därifrån.

 

 

 

Kräfttider!!!

Förra måndagen kräftskiva för Australiensarna och sen

 

Denna måndagen kräftskiva med Altan-häng för några vänner.

Nu  måste jag trycka in en bild med detsamma innan jag glömmer hur man gör. Här är dukningen för våra gäster.

Gäster som aldrig varit på en kräftskiva och som ta mig sjutton blev att stumma av både förtjusning och förvåning när dom kom och såg detta. Man tog kort på allt tom på tallrikarna.

 

Gäster som inte sjungit snapsvisor, inte lekt som vi gör och absolut inte smakat en snaps.

Så då fick man smaka kräftor och svärdottern  som också dök upp på festen hade en ordentlig genomgång om hur man "skalar" kräftor och sen tar en snaps. Visserligen fuskade hon på grund av bilkörning och hade vatten i sin snaps men .... Alla åt och snapsade och verkade trivas. Sen sjöngs det både snapsvisor och annat.

 

Lite frågesport hör ju också till så det hade jag fixat. Jag skrev frågor och Ida översatte till engelska. Priserna bestod av wettexdukar med text som jag köpt via Micke från den dagliga verksamheten. Blå och gula och där stod "Krama mig annars blir jag sur". Ganska lätt att översätta till det främmande språket och pristagarna verkade nöjda. Ida dök också upp på festen och med sin engelska underhöll hon många av gästerna. Själv underhöll jag dom med min skolengelska uppblandat med egenhändigt påhittade ord och gester mm. Det gick ganska hyfsat om jag får säga det själv.

 

Och ute hade jag kommit på en variant av galg-mästerskap (hälften av gästerna skulle också till galgmuseet nästa dag så det passade bra) Stabila trägalgar och en bordduk några meter därifrån och sen träffa duken. Vilket inte var sååå lätt. Av gästerna var det bara 3 som lyckades. Vågade inte ha ett riktigt mästerskap dvs att kasta så långt som möjligt. Vissa av gästerna kunde nog kasta långt och ve oss om vi hade kastat in på PRO.s boulebana!!!

 

 

så där nu var det klart med pantningen. Det var många burkar. Hopsamlade under ett år tror jag. Summan blev ca 180:- och då jag handlade för 99 kr så fick jag faktiskt pengar AV maxi. Så skulle man handla varje gång.

 

Helgen har varit intensiv. Mycket engelska har pratats och många australiensare har jag träffat. Ca 32 st.

Alla har varit på fika hos mej. Och Fikar gör man ju inte down under så det var en ny upplevelse. Jag bakade bullar och Marie en underbar Sverige-kaka. Jesses så god den är.

Alla 32 kom inte på samma gång för DÅ kunde det blivit problem med att få plats. Nä ordning och reda och 16 varje gång. Ca så i alla fall.

Som tur var så regnade det bara när dom cyklade hit och sen slutade det. Jag det var inte tur att det regnade utan att det inte regnade när dom var här. Så några kunde trycka ihop sej på altanen. Jag satte upp parasollet som skydd mot dom stänk som eventuellt dröjde sej kvar.

Trevliga var dom.

Och på måndag kväll så blev det kräftskiva. Jag hade lånat PRO-lokalen och sedan med hjälp av många duktiga medhjälpare så fixade vi en "redig" skiva. Tack alla som hjälpte till.

Nu pausar jag igen.

Det här blir jobbigt men ....Precis som i livet så MÅSTE man pausa ibland.

 

 

Så där ja,hur börjar allt bli som vanligt igen.

I dag onsdag och vandring med andra pensionärer. Så bra. Samling vid Lidl och sen in och handla. NÄ nä nu skojar jag igen. Herre jessus va rolig jag är!

Nä vi samlas och sen åker vi bil. Nu var jag ju rolig igen. Hur ska detta sluta.

 

Vi åker alltså bil ett stycke. I dag var vandring till Valhalls ättestupa.

Nu slutar jag för  i dag. Ingegerd har lovat att köra mig till Maxi och panta burkar. MÅNGA burkar. Återkommer senare i dag.

Först ska jag tala om för Dorli hur jag kom till Staffanstorp när jag skulle till Tyskland. Ja i drömmen så tog jag tåget men i verkligheten så åkte jag med Bromöllbuss med upphämtning i Sölvesborg och Staffanstorp.. Så nu var den frågan besvarad.

Kul om jag får fler frågor så har jag  något att skriva om.

Annars får jag tjata lite i allmänhet.

 

Lördag i dag och då har jag precis som varenda lördag hela året (i stort sett i alla fall) löst krysset. Och som vanligt med Kerstin och Marie. Med Maries frukostbröd, superbt som vanligt. I dag också en återkommande gäst Gunnel.

 

Ibland skickar jag bilder och hälsningar på snapchat till barnbarnen. I går skulle jag också göra det men när jag tagit en selfie och såg resultatet så näääää, så här blev det.

 

Ja jag har varit i Staffanstorp. Igen!

Dock inte i drömmen och inte via tåg.

Men så lustigt det kan bli. I går var jag på dagsutflykt till Tyskland. Hmm dagsutflykt som innebar buss i ett antal timmar och sen två timmar i Tyskland. Och då stannade bussen och hämtade folk i?? jo just det i Staffanstorp.

 

Gällde alltså inköpsresa till sommarens altanhäng.
Vän av ordning kanske invänder här att sommaren ÄR snart slut. Men då kan jag säga att å andra sidan så har det inte hängt några på min altan heller. Så det jämnar ut sig. Blir kanske bättre i höst el i vinter. Men då kan man nog få "hänga" inne. Nu är jag i alla fall väl föreberedd vad gäller drycker. ÖL och några flaskor vin. Men det Marie och jag handlade var ju en droppe i havet mot vad andra handlade. Lådvis med whisky och vodka och dussintals av lådvin. Ja nu pratar jag INTE om vad vi handlade.

Lite kuriosa i det sammanhanget är att vi kom sist till bussen. Men det berodde på att det var så lite folk i affären så man kunde gå i lugn och ro och strosa och titta och beundrar det stora antal olika drycker som fanns. Vi hade liksom inga bestämda mål.

 

I dag har vi besökt Asarum. dvs först tog vi en sväng till lasarettet för att göra ögonkoll på Micke med anledning av hans diabetes. Ögonen var bra. Trycket bra. Han såg 0,5 på båda ögonen och det tyckte man var helt ok. Men hitta ut från lasarettet det är minsann svårt. När vi såg att det stod bårhus på dörren så insåg jag att vi gått fel.

 

Och i dag fick Micke  ett papper på att hans diabetes var bra. Ja han har fortfarande diabetes men värden låg hyfsat till. Så är det ju en ordentlig pojk också. Äter absolut inte några sötsaker. Inga kakor, inget med sockerarter i. Sådan karaktär skulle jag också vilja ha. Men den kan man  väl inte köpa på Maxi??

 

 

Pau at igen...

rubriken betyder: På det igen..

 

Jaha vad ska jag nu skriva om. Det värsta med så långa uppehåll är ju att jag glömmer vad jag gjort. Ibland glömmer jag ju vad jag gjorde i går så hur hondan ska jag komma ihåg vad jag gjorde för några månader sen.

 

Får väl ta lite aktuellare saker.

Fritiden ägnas mycket åt min älskade mobil. Där spelas det. Quiss och Wordfeud. Det är så himla skoj. Och som tur är så har jag många vänner som tycker likadant. Så det plingar och har sej. Ibland sent på kvällen omkring midnatt och ibland tom mitt i natten. Då måste jag ju "hämnas" och spela ännu senare..

Så där ser ni vad en pensionär roar sej med.

 

I går var jag hos Kerstin. Med lite annat löst folk.

God mat och kaffe. Satt vid köksbordet ända till kl 22.00. Tänk vad mysigt det är att sitta kvar vid bordet och prata och mysa.

Vi pratade om allt möjligt.

Drömmar t ex. Jag har drömt mycket om tåg sista tiden. Undrar vad det betyder? I går natt så drömde jag att jag skulle åka till Malmö men i Staffanstorp, jag har aldrig varit i Staffanstorp, så gick inte tåget längre så jag fick gå ut. Sen skulle jag ta mig vidare men upptäckte att jag hade inga pengar. Gick till en bankomat men kom på att jag hade inget kort så jag kom inte längre. Så i mitt drömliv så är jag fast i Staffanstorp...

Natten innan så drömde jag att jag åkte tåg och satt i lugn och ro. Plötsligt frågade jag om vi var i Kristianstad och det var vi. Så jag fick bråttom för där skulle jag av. Dom jag hade sällskap med sprang av men jag höll på att bli kvar i dörren för jag hade en stor gran som jag skulle ha med mej.

 

Elna som också satt vid köksbordet hade drömt mycket om giraffer. Undrar vad det betyder. Får nog hitta någon som vet det där med drömmar.

 

Vidare så pratade vi om vilken planet som skulle bebos. Månen verkade rätt körd. Men Venus hade tydligen lite likadana livsbetingelse som jorden. Jag tyckte det verkade spännande men ingen i sällskapet ville följa med mej.

 

Och i dag har jag nyss varit och spelat minigolf. Det kommer jag tydligt ihåg.

Så spännande kan en helg vara för en pensionär.

Tja så här blev min selfie. MÅSTE nog öva på detta...

För inlägget skulle jag ta februaribad. Och nu är det augusti och många många bad har tagits sedan dess.

Det senaste i går. Var nog 20 grader men ändå känns det såååå jädrans kallt i början. Man drar sig nästan för att gå i. Mycket lättare att hoppa i på vintern. Underligt men det är väl kroppen som anpassar sej.

Vinterbad ÄR skönt.

 

Och för övrigt har inte så mycket hänt.

Känns nästan sorgligt, 6 månader sen sist och inget....

 

Sommaren har också nästan dragit förbi. Och det är också sorgligt. Såg fram emot sköna kvällar, många vänner på besök, mysiga altan-häng. Men ta mig sjutton så har det inte varit så. Alla är tydligen upptagna av sitt.

Får väl hoppas på september. Tänkte försöka i kväll men det slutade med "Hemma hos Kerstin häng" och det är helt ok det också.

 

Men jovisst i går så var vi några stycken som grillade korv och spelade kubb. Mysigt. Varmt och skönt ute. Korv och öl och vin och rabarberkaka som efterrätt. Trots att Micke har varit glutenintolerant i 40 år så kommer jag aldrig ihåg att göra något till honom. Så till kaffet i stället för rabarberkakan fick han en tallrik med mögelost och skinka. Han var helt nöjd med detta.

 

I kubben så vann dom "inte fullt så unga" mot dom lite yngre. Dvs Kerstin och jag vann. tre matcher och vi vann två. Sara och Micke har inte alltid det så lätt. Alltså inte skulle deras mammor på något sätt ge sig utan strid. Nä vinna vill vi.

 

Som vanligt och trots det långa avbrottet, så kan jag inte riktigt det där med foto och mobil och sammanhanget däremellan. Annars kunde jag visat mitt senaste försök till selfie. Så ni fått se vilka som spelade. Ska försöka senare.

 

Ja vad mer. Micke har nu också fått diabetes. Säger som hans bröder sa en gång när han fick tandställning. Du ska då ha allt och vi inget. Allltså nu, sköldkörtelproblem, gikt, astma, glutenintolerans, diabetes och så downs syndrom. Men det är en tålmodig man den där Micke..

 

Och hans storebröder håller på med sitt. Roger jobbar inte i Kina längre utan deltid i USA. Ja han jobbar inte förmiddagar där och eftermiddagar i Karlshamn. Men det antar jag att alla förstod. Några veckor i USA och några veckor i Karlshamn.

Magnus har tillbringat sista veckan på scoutläger i Kristianstad. Han för scoutledareran vidare i familjen.

Har kort därifrån också....

 

Nu får det vara slut för denna gången. Ska se om jag kan trycka in några kort senare. Och lovar att inte vänta 6 månader till. Ska också rapportera lite om mitt liv både då och nu.'

 

 

Tjohej vad tiden går,. Sista inlägget skulle jag ta januaribadet och på lördag ska jag ta februaribadet.

Vad har hänt sen sist.

 

Julgranen har åkt ut med sång och dans.

 

Och sen tja sen har det varit som vanligt. Innebandy och gympa, teaterträning (vi har kommit framåt i detta och hittat tema för året) tanter på knäckebröd och vatten.Nä jag menar kaffe.

 

I fredags gjorde vi dsv Marie och jag en heldagsutflykt med Nilssons. Blev t o m bjudna. Var något om att vi hjälpt till med flyttstädningen.

 

Nå vi åkte först till Dollarstore i Sölvesborg, ett Ullared i mini-miniatyr. Hittade lite smått plock att handla bl a en ryggkliare. Grön och snygg. Sen åkte vi till Mjällby och åt räkmackor.

 

På hemvägen körde vi en sväng inom Ingegerds uppväxttrakter och fick lite guidning om vem som bodde var.

Och som avslutning gick vi på Loppis och då hittade jag kaffekoppar. Som om jag inte har tillräckligt med porslin. Men jag skulle vilja duka med något annat än muggar och mina koppar som jag har är ärvda från mamma och därför har jag dom bara när det ska vara fint. Alltså väldigt sällan!

Bilder har jag nog några men hitta dom det kan vi titta i månen efter. Lika lätt att hitta dom där som i min dator tror jag.MEN en annan dag kanske.

Har planer på att skriva lite i morgon också. Kanske det blir en gammal reseberättelse.....

Torsdag i veckan efter. Alltså veckan efter förra inlägget.

 

Och eftersom jag har detta som en liten dagbok för mej så får jag väl rapportera lite om hur veckan varit.. Med mitt med tiden allt sämre minne så borde jag skriva lite varje dag för att komma ihåg vad jag gör. Får se hur det blir med det. Har ju också tankar om att bli lite mer allmän, lite filosoferande, lite debatterande, lite om livet i allmänhet, lite allvarlig men, men........

 

Får se vad veckan innehållit:

 

Kyrkobesök. Ja dvs inte kyrkobesök. Hmm hur ska jag nu klara mig ur detta. Man kan säga som så att om man går till vänster när man passerat kyrkoporten så kommer man till KYRKAN men går man till höger så kommer man till Mariasalen. Och till höger gick jag. Träff i Internationella gruppen. Så jag vet vad jag ska göra i vår. I alla fall med just kyrkliga angelägenheter. Vår fina grupp Bara Vara fortsätter och startar nu på tisdag. Då ska vi fixa lite smörgåsar och kaffe till besökarna. Inte då heller till Kyrkan utan om man går i in i huset innan kyrkan i Jämshög så kommer man till Petrusgården och DÄR är vi på tisdag kl 1800. Välkomna. Underhållning utlovas, inte av mej men i alla fall.

 

Och i lördags fick jag ju nya grannar. Kanske inte precis i samma trappuppgång men så nära att jag från köksfönstret kan vinka till dom.

Nilssons dvs Rogers svärföräldrar har sålt huset i Kyrkhult och flyttat till "stan".Väldigt trevligt tycker jag.  Har redan hunnit fika där! Ibland är det snabba ryck.

 

Och efter lördag kommer ju söndag och jag har inte en aning om vad jag gjorde då. Om någon läser detta, Marie kanske, så meddela mig vad jag kan ha gjort...

På måndagkväll var det i alla fall gympa och innebandy och NU ska jag pigga upp med lite bilder.

 

 

 

Och i dag är det den 18 januari 2017 och minsann fyller mitt äldsta barnbarn 21 år.

Grattis Simon.

Snöslask ute. Men ändå när jag gick till byn i fm så var barnen vid Ekerydsskolan ute och gjorde det mesta möjliga av snön som fanns kvar. En liiiten pulkabacken hade man gjort och en del snögubbar var under konstruktion. Såg riktigt mysigt ut. MEN nu har nog snart snön regnat bort.'

 

Tänkte skriva i kapp nu så jag kan ägna mig åt mer dagsrapporter och lite filosofiskt tänkande. Kanske kan få lite kommentarer och få igång lite "samtal". Vore kul.

Har dock en liten tanke att jag drar mig för att just skriva ikapp för jag inte klarar av tänkande och diskussioner om lite mer allvar i livet. Får se hur det går? Behöver nog också lite fler som kollar bloggen för annars finns ju risken att jag bara får diskutera med mig själv. Vilket kanske kan bli lite trist. Då får jag skaffa mig ett alter ego och sen kan jag diskutera....

 

Julen firades med en del av familjen nere
 i Asarum. Tomte på besök. dock inte denna på bilden. Denna tomte var engagerad i grannhuset och vår egen var Tomtens lillebror.

Nej det är inte måndag, tisdag är det ju.

Först ska jag avsluta reseskildringen från Hawaii,

 

Packat och Mickes ryggsäck var tung så slutade jag med.

 

12.00 utcheckning o sedan började flygandet:

Big Island till Honolulu

Honolulu till Kuaia

Kuai till Los Angeles

Los Angeles till Frankfurt

Frankfurt till Stockholm

Stockholm till Kallinge.

 

Och vi kollades och screenades och kollades igen. Det är jobbigt att komma in i USA och jobbigt att komma ut ur USA.

 

Vid ett tillfälle hade Pamelas bagage blivit genomsökt. Satt en liten lapp om detta. Jag kan säga att Pamela blev INTE glad.  Vi hoppades att dom skulle kolla Mickes ryggsäck för då hade 6 Hawaii-kjolar hoppat fram.

 

Dom skrattade dvs tullarna skrattade och senare Pamela och jag, när vi såg varför tullarna skrattade. Dom lyste genom Mickes handbagage och däri fanns nästan bara 2 stora ölglas och ett par simglasögon.

 

Micke sov hela hemresan. Ja inte när vi bytte plan men från L.A till Frankfurt. Pamela och jag såg oss igenom 3 filmer. Det tog lite tid i L A för en mindre "Margret Thatcher" envisades med att hon skulle sitta mellan Micke och mej. Det tog lite tid att få henne att inse att hon hade fel.

Och sedan hämtade Marie oss i Kallinge och vi var hemma igen i lilla Olofström och gott var det.

 

Slut på resan.

 Snart ska jag berätta lite om julen osv. Tänkte göra det nu men det kom kaffegäster och då får det bli paus här.

 

 

 

 

Design a la MarieYdreborg

 

Oj nu tryckte jag på fel knapp. Blev ett liiiitet blogginlägg förut.

 

Men nu är jag här på riktigt.

 

Fortsätter med reseskildringen:

Sen stoppade vi vid vulkanens kant. Tror jag i alla fall. Det var nämligen dis, regn och dimma så vi såg ingenting. Men mat fick vi och det var ju bra.

 

Vi körde vidare och passerade mark där det rök och det kom ånga ur marken bara för den var så varm.

Sedan ett museum och där lättade dimman så vi kunde se det stora kraterhålet. Och regnet fortsatte att ösa ner så hade det inte varit för just kraterhålen så kunde man trott att det var en helt vanlig svensk sommardag.

 

Vidare for vi och nu kom vi till något som kallades Lavatuber. Där hade lavan runnit vid sista utbrottet och lämnat efter sig tunnlar i berget. Vi gick in i en ganska trång sådan, inte större än att Pamela fick skavsår på ryggen. Nu säger kanske inte det så mycket om hur smal tunneln var utan mer hur klantig Pamela är.

När vi vandrade där så kände vi oss allesammans lite som Indiana Jones på äventyr.

 

Sen en orkideutställning och sen en en nöt-odling och vidare kom en tupp-odling. Nä jag menar en tuppuppfödning!

Vi såg banjoträd men ingen som spelade på dom. Men träden är stora och jag kan inte beskriva dom men vill någon veta mer så kan jag rekommendera vår film.

 

Vi såg ett jättestort vattenfall. Kanske inte så stort som Niagarafallen men stort var det. Regnbågsfallen hette det.

 

Och sen sedan kom vi "hem" och började packa för nästa dag var det back to Sweden.

När vi såg vad som skulle packas och hur stora våra ryggsäckar var så .....

Men allt fick plats även om  Mickes blev så tung så han ramlade baklänges.

 

Tror jag berättar om hemresan också men en annan dag.

 

Nu kommer i stället några bilder från gårdagens fest. Yngste sonen har bildat sina traditioner. Fyller år i december och då vill han ha gäster, närmaste släkt och några fler. Detta ska ske närmaste lördagen innan den 18 december. Sen på födelsedagen har han också några gäster som kommer. (I år sammanföll dessa dagar) Och sen slutligen på tretton-afton ska han ha kompisarna i lånad lokal.

 

Och i går var det dags igen. Lokal lånad och sen dukade jag och förberedde. Var Micke var kanske någon undrar. Jo han jobbade ju.  Så jag for som en skållad råtta mellan lokal och hem. Ca 600 meter emellan. Men när jag for så menar jag per cykel eller fötter. Potatisgratäng som fick fixas i hemmet och tas till festlokal. Men jag har snälla vänner som hjälper med de tyngre grejerna.

 

Allt klart och gästerna började komma så fick jag hem till potatisgratängen.  Kände mig helt slut och tänkte VARFÖR håller jag på med detta. Svaret kom omedelbart. För gästerna som kommer på det här kalaset är glada, positiva,festälskande, och är man trött så blir man ta mig tusan pigg.

Så festen flöt bra på med mat,dans och lekar.

 

Tårtan kom nästan av sig själv. I och för sig så har Marie haft jobb med dom. Resultatet kommer på bild Hur tjusiga som helst. ok, blev inte bild på tårta  men tjusigt i alla fall.

 

Obs chipspåsen som serveras så här med maten. Snabbmat i förfinad form.

Trycker in en Hawaiibild till nu när jag hittat dom.

 

Ett helt år sedan jag skrev eller i alla fall en siffra i slutet sen jag skrev.

Tänkte bli energisk och låta den här "bloggen" bli en liten dagbok för mig och vill någon läsa så är det bara trevligt.

 

MEN helt plötsligt vet jag inte vad jag ska skriva.

Kan ju inte köra med att i dag har jag städat. Då skulle det inte bli så många tillfällen att skriva om det ska stå så.

Och jag har inte städat men jag kan berätta att jag har en jättefin gran. Sen är det ju det vanliga med det tekniska. Tror jag bara skriver och SEN försöker jag sätta in bilder.

 

Letade i mina gamla album efter bilder och då hittade jag en massa gamla reseskildringar och iden kom för mig.

Jag skriver ner några sådana.

Så här kommer nr 1 och det blev en slutrapport från vår resa 2005 till Hawaii. Mitt favorit-resemål!!

 

Alltså:

 

Slutrapport från vår resa. Nästan som ett aprilskämt. Sist berättade jag lite om påskafton men jag börjar om där:

 

Påskafton alltså. En helt normal påskafton med sol, värme, palmer och bad. Låter väl bra?

 

Vi åkte alltså på båttur. För Micke var det bästa att se monumentet av Kapten Cook. Han är väldigt intresserad av den mannan och har varit så i många år. Och här fanns alltså en minnessten. Det var  här han landsteg första gången och det var här som infödingarna slog ihjäl honom när han kom på återbesök Varför vet jag inte, förmodligen ett missförstånd eller tyckte dom inte om honom eller var dom rentav hungriga. Vad vet jag!!

 

Vi skulle snorkla men Pamela klarade inte av snorkeln, men genom glasögonen lyckades hon t o m se en bläckfisk. Hon tog många bilder med vår undervattenskamera, reklamgrej från "allt om resor". Vet inte hur dom blev.

 

I födelsedagspresent ska Pamela få en snorkel och lektioner i hur man gör i sjön Halen. Som den vane snorklare jag är. hmm mm.Men lättare kanske att snorkla i sjön. Dock är väl chansen att få se en bläckfisk ganska minimal där.

 

Delfiner simmade runt båten. Vill ni veta hur detta såg ut så kan jag rekommendera vår film. Pamela lyckades fånga delfinbaletten. Japanerna spydde. Hoppas det inte var samma som satt och åt när vi solad så det var blotta åsynen av oss som fick dom illamående.

 

Kapten Cooks monument står förresten på en bit mark som är engelsk. Underligt va? Lika underligt är det att Hawaiis flagga består av 8 ränder,blå, vit, rött. Ja ja detta är väl inte så underligt tycker ni kanske men nu kommer det underliga. I vänstra övre hörnet har man den brittiska flaggan. Trots att man aldrig varit brittiskt utan bara var en stor beundrare av allt engelskt. Och visst är Hawaii en stat i USA.....

 

Vi snorklade alltså, tittade på delfiner, drack Mai Tai, åt chips och hade allmänt trevligt.

Jag har förrestren aldrig ätit så många chips som på denna resa. Det måste vara alla amerikaners nationalrätt. T o m när Micke på en restaurang beställde en köttbit så fick han på tallriken kött, tomater och sallad. Och chips. Alltså EN PÅSE CHIPS. Ett underligt land.

 

Jag tar påskdagen också när jag ändå håller på:

Sen uppstigning och efter frukost, på golvet som vanligt (vi handlade lite mat i affären och då det var bord på vårt rum så dukade vi på ett badlakan på golvet, hur mysigt som helst)blev det kyrkobesök och det var inte bara vi där utan kyrkan var fullsatt. Det var körsång och predikan och allt avslutade prästen med att välsigna regeringen och president Bush och nu vill jag höra våra präster avsluta sina predikningar med: Gud välsigna

Göran Persson.

Och efter högmässan fick vi alla ta prästen i hand och han önskade oss Happy Easter.

 

Sedan bad i Stilla havet. Pamela hyrde en kajak och paddlade omkring och njöt av livet. En knivkastande man togs av polisen. I och för sig så var det nog en knivkastare som övade för en föreställning men polisen tog honom i alla fall.

 

Kvällen ägandes åt Hawaii-livet.

 

På kvällen skulle Pamela hämta pengar i safety-boxen och då kom jag på att det var bra att hon har sitt kort med sig och jag har mitt i boxen (utom när jag ska gå till min spelautomat ATM.en ni vet. Och när vi hade konstaterat det så kände jag i fickan och DÄR låg minsann mitt kort. Så säker var den boxen!!

 

TV-kanaler har man många här. Och man kör gamla repriser på alla serier som vi har hemma. Vänner, Frasier, Dynastin, Mack och så Mickes favorit, Huset fullt.

Pamela solade i går och i dag hade hon en hand på låret. Och nu kanske era förväntningar ökar, vems hand var det.  Inget spännande alls. Det var hennes egen. Hon hade lånat Mickes solskydd 50 för att smörja på ett födelsemärke och sedan torkat av sig på låret. Så nu vet vi alla fall att solskydd 50 är säkert.

 

Fortsätter en annan dag med Annandagen. Där var jag allt lite kul...

I dag har jag varit i kyrkan. Egentligen var det ju inte jag utan en god herde som hette Birgitta.

Årets julspel har börjat.

Hur jag hamnade här vet jag knappast men det är hur skojigt och fint som helst.

Börjar trivas i det kyrkliga sällskapet. Nu är det hela veckan som gäller. Herde blir nästan som ett deltidsjobb.

 

Men nu är det slutjobbat för i dag så nu väntar jag på skjuts. Bästisen sen förr Dorli, kommer och hämtar mig för en lunch någonstans i Sverige. Rättare sagt någonstans vid Halen.

Och i kväll är det sista gympan. För år 2016 vill säga. Sen är det 2017 och då fortsätter vi.