Nu har jag inget att göra så....
Som sagt jag har inget att göra och det kliar i mina skrivarfingrar och då kom jag på att jag kan ju terrorisera ev. läsare med en liten reseberättelse.
Vi var på Menorca för 14 dagar sedan. Pamela, Micke och jag.
Åkte från Olofström kl 22.00 och var framme på Menorca kl 12.00 nästa dag.
Bil till Bromölla och sen var det tåg från Bromölla och redan där höll det på att gå åt helsike. Mitt alldeles utmärkta blekingekort som jag tänkt köpa en duobiljett på till ett bra pris gick av någon anledning ut från att gälla två dagar innan resan. Och trots många mail fram och tillbaka till Blekingetrafiken så var mina insatta 1100:- inte tillgängliga. (fortfarande är dom någonstans ute i rymden och far och mailen mellan mig och Bl.trafiken far också) Men jag hade visakort med mig. Pamela hade inget betalkort men hon hade ju sin mamma med!
Till Kastrup där vi tillbringade natten.
Så sov Micke på Kastrup.
Men fram kom vi och den sköna men kalla poolen fick genast besök Någon påstod att det var 25 grader i vattnet men det kan jag ärligt säga att när det är 25 grader i Halen DÅ är det varmt. Pamela somnade i solstolen och Micke somnade innan han kom dit.
Välkomstmöte och där somnade konstigt nog ingen.
Promenad i hamnen och mat så klart och sen var det slut på dagen som Micke döpte till "trötte-dagen"
Så här vacker var utsikten från vårt hotellrum. Hela Menorca var ljust, vackert och rent. Ön är någon form av kulturarv så man vill verkligen bevara miljön.
Nästa dag Till Havs. Eller i alla fall till stranden. En fin liten badstrand. Micke och Pamela snorklade och sen blev det skitgubbe och då menar jag ett parti kort och inte den lille vite gubben på bilden!
Badstrandssejouren avslutades med öl och foto/kamerakurs. En entusiastisk lärare och en motsträvig elev. Lite plump efter middagen och jag kan säga som så att jag vann inte.
Nästa dag hade Micke en Mr Beanföreställning vid poolen. Ni vet scenen där han tar på sig badbyxor och sen tar av sig kalsongerna. Micke var suverän och synd att kameran inte var med. Pamela och jag höll på att drunkna av våra skrattanfall där vi låg i poolen och beundrade honom.
Pamelas fotolektioner fortsatte och snart har han nog lärt sig en hel del. Han tar i och för sig bra kort redan men med hjälp av alla finesser som hittades på kameran så ska ni få se.
Kom också på att Pamela ska få ärva alla mina fotoalbum.
Maten åts några dagar på samma ställe eftersom Micke hittade vänner där. Trevliga kypare och ägare som pratade en hel del med honom. Och han fick kramar när vi gick. Han inte bara gav utan han fick!!!
Vi gjorde en egen liten bussutflykt till den gamla huvudstaden Ciutadella och så här såg det ut då.
Fanns mycket att se. En vacker stad. Åk gärna dit. Men det här var nog ändå det vackraste i stan den dagen eller hur?
Annars fanns det kloster, kyrka, fiskmarknad, romerska bågar, tyskt julpynt, önskeband.
Vi köpte önskeband och sen skulle man knyta tre knutar på det och göra en önskan för varje knut. När bandet gick av sen så gick önskningarna i uppfyllelse. Och eftersom det verkar vara ett slitstarkt band så lär det dröja innan önskningarna går i uppfyllelse. Man skulle nog inte säga vad man önskade men Micke sa sitt och han önskade resor till Turkiet, Island och Kambodja. Det där med Anchor Vat i Kambodja är en önskedröm han har.
Så när vi reser dit så vet ni att Mickes band ramlat av.
Utflykt nästa dag till huvudstaden Mahon och där fanns också mycket att se. Men även där var väl det vackraste personerna på bilden härovan.
Hamnen är den näst djupaste naturhamnen i världen. Och minsann har vi varit vid den djupaste också, Pearl Harbor.
Vi var också och hälsade på i en vit stad. Enligt sägnen byggd för att en man alltid var så full när han gick hem från krogen att han bestämde sig för att bygga hus med vägar emellan som var så smala att han kunde hålla i sig på båda sidor.
Och så smalt var det. Men jag är helt övertygad om att allt detta är byggt för turister. Ja inte för att dom ska hålla sig där när dom går från krogen utan helt enkelt lägenheter. Helt vanliga turistlägenheter.
Ett nattklubbsbesök stod också på listan. Nu var det ju bara eftermiddag så någon natt blev det ju inte men besök. 98 trappor ner i berget med hav på ena sidan och där nere var det en nattklubb som hade dagöppet och bjöd på öl.
Upp utmanade jag Micke på vem som skulle komma först. Skulle jag aldrig gjort (han bor ju på tredje våningen och får trappträning varje dag) för när jag flåsande kom upp så stod han där och inte fasen flåsade han!
Nästa dag en ny utflykt
Nu besökte vi en skofabrik. En stor sådan som gjorde Menorcanska skor som tydligen är berömda ute i världen.
Ost och vinprovning stod också på programmet. Och ginprovning. Vilket erbjudande till en som avskyr gin. Men med lite olika smaker på det så gick det faktiskt ner. Gin är också en Menorca-produkt.
Ett besök i en genuin fiskeby ingick också. Var dom genuina fiskarna och båtarna fanns vet jag inte för det såg ut som en helt vanligt liten turistby.
Poolbad på eftermiddagen och en skön promenad i kvällen med mat på någon av restaurangerna. Pamela hade börjat ha pizza som sin favorit och jag hade hittat getostsallad och Micke han åt kött.
När vi gick hem så köpte Micke en drink i baren som vi tog upp och sen spelade vi kort och NU kan jag säga att jag vann.
Och här blir det STORA bilder för mitt tekniska sinne talar inte om för mig hur jag ska få dom mindre. Dom blir bara smalare och smalare..
Lördagen var VARM. Men lite mulen och då passade det ju med ett bad i havet. Perfekt för den vite mannen utan pigment som dock klarar sig bra med solskydd 50.
Det var så varmt på kvällen att inte ens sniglarna som brukade besöka oss på altanen orkade ta sig dit.
Som avslutning ska jag berätta om vår klantighetslista. Pamela gör alltid en sådan där hon tar upp alla tokiga saker som händer och det brukar vara en hel del.
Micke ledde först då det tog lång tid innan han kom på att man vid incheckningen inte skulle lägga handen på apparaten utan visa biljetten.
Pamela tog över ledningen när hon tappade Mickes kamera .Ja den är inte borttappad utan hon tappade den vid poolen. Ja alltså inte I poolen utan på kanten. Den höll!
Men sen slog jag till och då hade dom andra inte en chans
På flygplatsen väntade jag på mina medresenärer och hade Mickes ryggsäck i handen, slänger upp den på ett räcke och tappar den. Från våning 2 rakt ner i hallen, missar en förvånad man med en halv meter och jag rusar ner och tänker nu blir det terroristvarning (tänk om detta varit i USA) springer runt och letar och frågar till slut en dam i en reception och väntar mig arga blickar. Men denna snälla kvinna följer med mig och snart ser vi en annan personal som håller väskan, ler mot mig och säger ha en trevlig resa. Oj j oj.
Mycket vackert har vi sett men vill någon se detsamma så får ni antingen åka dit eller komma hit så ska jag visa er bilderna.
Detta var också en av höjdpunkterna. Fråga Micke!!!
