Tycker jag skriver i den stilen varje gång jag kommer in här. Men det är kanske så när man blir gammal. Vi går inte så snabbt längre men tiden går i raketfart.
Jag tänkte häromdagen när jag hade ont i foten, i ryggen och minsann lite ont i handen också, att herre jesse det fanns ju en tid när man inte hade ont någonstans. Mitt minne är inte heller så himla bra längre så jag vet inte, men hoppas sannerligen att jag gjorde det, uppskattade att jag var både stark. utan krämpor, seg och uthållig!
Lite action i mitt liv har jag ju ändå även om målen ändrats. En tur till sjön kan ju var dagens friluftsliv.
Och i sjön tillbringar jag en hel del tid. Tiden I sjön blir dock kortare och kortare ju lägre temperatur vi har. ´Fortfarande blir det i alla fall en 20 meter i vattnet. Fast vi nu nog är nere i 5 grader i vattentemperatur.
Í veckan avverkade vi i alla fall sjö nr 34. En jättenära sjö som vi liksom missat. Dorli min gmla väninna (lika gammal som mej så inte såååå gammal men min väninna sen 53) skulle visa oss vägen dit. Hennes mamma hade detta som badsjö. Och nu var det dags. Var inte lätt att hitta stigen dit. Mamman badade där för 30 år sedan och lite har det växt sen dess och jag tror minsann ingen badat där sen dess heller. Men vi slet oss genom snår, kasade på stenar och sen hittade vi en möjlig plats att gå i.
Satt in bild och vet inte hur den kan försvinna men måste säga att detta är inte den dyiga Danskasjön. FÖr så glada såg vi absolut inte ut där. Kan vara sjö 33
Måste säga att hade det inte varit för att vi ville ha sjön med på vår lista så ta mej tusan om vi badat där. Dy och inte bara vanlig dy utan den luktade så fruktansvärt illa. Men i vi kom och Dorli plåtade oss så vi har bildbevis. Tvättade baddräkten när jag kom hem och det luktade och vattnet blev alldeles svart. Och detta efter bara 5 minuters bad. Undrar om dybad är bra som skönhetsbad. Jag har ju inte märkt någon effekt på mej själv. Ska kolla noga på Kerstin i morgon. ..
Mer som hänt.
Hörde äldsta barnbarnet i radio och blev en väldigt stolt farmor. Han var jätteduktig. Simon har ju varit med i ett projekt beträffande solenergi. Och då har man kört i Australien från Darwin och till Adelaide och Simon var en av fyra chaufförer på den resan. Var över 40 bilar som startade och bara 11 kom i mål på rätt tid. Och däribland våran hjältes bil. Visst får man vara stolt då. Har inte pratat med honom ännu för Sambon Lovisa åkte också dit och nu har dom bilat i Australien i 14 dagar. Inte med solenergi dock. Och Simon har inte ens kört. ;Man måste vara över 25 iAustralien för att få köra hyrbil och som tur var, var det andra paret i deras sällskap lite äldre. Kan tro att det kändes skönt att få vara passagerare,.
Och nu trodde jag att jag skulle kunna lägga upp en bild på Simon här men nä nä säger min dator.
NU är det julmust-tid. Inte är jag förtjust i att man börjar med julgrejer i affärerna men julmust är helt ok att börja med.
Ja ja jag tycker om julmust men lite mindre bild kunde det kanske blivit. Men nu är jag där igen, ovän med datorn. så bilden får förbli i mega-format.
Förresten måste återgå till badet. Kerstin har en annan väninna (hon har många andra väninnor)som också vill bada. Och dessutom är hon av yngre årgång och följaktiligen inte utrustad med alla mina krämpor, utan tyar följa med Kerstin på dans. Och efter dans på måndagkvällar så har dom badat några gånger.
Och jag som sagt att aldrig mer bada i mörker , en gång var vi Orsjön och simmade i mörker och plötsligt var det helt becksvart och jag såg inte Kerstin. Blev jätterädd och sa aldrig mer bad i mörker.
Men en fredagkväll blev jag övertalad, ganska lätt för jag hade ju glömt det tidigare äventyret,
och vi begav óss till Orsjön i mörker. Var skönt. Och gick bra. Vi tog nägra selfies men man kan säga att det är inte lätt att ta selfies i en kall sjö i beckmörker. Därför ska jag inte sätta in några kort här. Nu i Hallowen-tider kunder dom kanske platsat.
Men efter badet så gick vi till Kerstin och drack irish coffee och det uppvägde ju en del. Men nä inga fler mörkerbad för mej.
Fortfarande bara megastora bilder.
I lördags var det dags för årets show. Den som vi med möda arbetat fram under hela året. Och som resulterar i EN föreställning. Och den var den 26 oktober och det var ett bra datum. Varför? Jo då fyller jag år och många kände sig manade att ge blommor. Har nog aldrig fått så många blommor.
Och hur gick föreställningen. Jo alldeles strålande. Vi hade ju efter mycket grubblande tagit dit Tintin och Haddock igen och sen guidades vi genom Ullared.
Klämmer in en bild på en pingvin. Micke har varit lite "mesig" på träningarna och vi har inte fått någon redig fart på honom men nu .. Ja då gjorde han en show av sitt lilla inslag. Han måste tydligen ha publik. Pappas frack och hög hatt som varit Kalles sambos Ingers pappas!!!!
Och nu kan jag snart lägga till skrivkramp bland alla mina krämpor så jag slutar med en bild på Idas tokiga men fina hund. Vill vara med vid bordet.
Nä sista bilden blevpå Simon i Australien för nu hade tydligen min dator tänkt på saken och tyckte att det var ok att trycka in det här kortet.Och inte helt fel att sluta med en bild på en sådan här fin gosse.
