Livet flyter på.....
Hösten börjar närma sig. Och jag som knappt, trots den fina varma tiden, hunnit fatta att det är sommar och nu är den SLUT.
Hur kan tiden gå så fort. Skulle behöva en förklaring på detta.
Men det är väl bara att acceptera fakta. Det är snart HÖST.
Visserligen pratade jag nyss, kl 21.15 med yngste sonen och han satt ute på balkongen och löste korsord och njöt. 13 grader och han njöt. Förstår nu alla att han är värre än mej med värme/kyla. Jag går utan sockor nästan hela året men jag sitter inte ute och njuter med 13 plusgrader.
Här sitter gossen och njuter i snön med sin farmor Sylvia. Lite mer påklädd på den tiden när jag fick bestämma!
Veckan har bjudit på två gånger gym och en utflykt.
Jag var på hjortsafari. Verkligen trevligt. Vi fick sitta på flaket på en bil. Nä det var på flak och sen körde en traktor oss. Strunt samma det var ju inte flaket som var målet utan alla hjortarna som var i ett jätte-hjort-hägn. Vi hade mat med oss och då kom både stora och små djur fram och åt. Fint. Dessutom bjöd flakets värdinna på kaffe och ost och kex. Och kvällen var skön.
Sen har jag strukit tvätt i Asarum. Jag gillar verkligen att stryka tvätt. Har alltid tyckte om att ta en full tvättkorg, sätta på tv.n och sen stå där och stryka/titta på tv/filosofera lite. Och det har jag gjort i dag.
Alltså,jag stryker inte här men jag tryckte på infoga bild av någon anledning. Jag behöver egentligen inga anledningar för att göra saker. Jag bara gör!!! Och nu tryckte jag på bild och då ville inte min vän datorn göra något om jag inte infogade en bild. Så här en bild från mina yngre dagar.
I morgon ska jag äta lunch på Kinarestaurangen.
Men visst i lördags DÅ var vi i Lund. Melodikryss i direktsändning. Vi åkte hemifrån med tåg kl 6.15 och efter frukost i Lund så bänkade vi oss vid ett bord med stora kryss i händerna och sen kom Anders. Anders Eldeman alltså. En liten höjdpunkt för oss melodikrysslösare. Varje lördag äter vi frukost tillsammans och löser kryss. Och nu var det alltså live med Anders. Och som extra bonus lite Johan Wester.
Jätten Finn som, vilket jag inte kommer ihåg sedan skolresorna, var tja just det jätteliten.
Men en jättekram fick han av mig i alla fall. Visserligen var det någon, som när jag satte bilden på min sida på FB, undrade om jag kramade en jättekebab!!!!
Måste för säkerhets skull påpeka som jag även gjorde på fb-bilden att det är Kebaben till vänster och alltså jag till höger.
Nu säger Kebabkramaren god natt.
