roligtlivver.blogg.se

Oktober har inletts och med mest regn och rusk.

Men inget regn hittills i dag och tur är väl det. För i dag har jag för första gången, ja jag tror på flera år, jobbat ute i det fria.

 

Marie o jag tog en runda på slingan. I och för sig bara 2.4 km men i alla fall.

Iförd en träningsoverall från ca 25 år sedan (kommer ihåg att Palle och jag handlade den i Älmhult en gång när vi väntade på tåg där!) så gav vi oss iväg. Ja Marie hade en egen träningsoutfit.

 

Sen joggade vi. Marie först och jag efter. Till min stora förvåning så orkade jag jogga hela vägen, Sakta, sakta förstås, men ändå. Vi tog ingen tid men det ska vi göra nästa gång. Snart.

 

Och i dag ska jag snart ut och äta middag. Har nästan blivit en tradition det där med middag och onsdag. SPF har vandringar (jag tyar inte gå med) och kompisen Siv kommer hit efter och sen går vi tre gamla scouter ut och äter. I dag ska vi t o  m umgås hela dagen. Med lite avbrott. Kul.

 

Sen sista rapporten har jag ju varit i Göteborg. Och det är mysigt alltid. När man ska koppla av där, ja alltså när alla sitter med sina mobiler så kopplas jag upp på Netflix och Modern Family. Herre min je sååå kul denna serie är. Och inte finns den på mina kanaler här hemma. Så roar jag mig i Göteborg. Men så klart vi umgås också och sen får man ju så himla god mat där......

Och denna gången fick jag en utflykt i regn nästan till Uddevalla. Magnus hade vid tidigare tillfällen glömt saker och då fick jag åka med och hämta dessa. Hem körde han över Orust och Tjörn och trots regnet ett fin utflykt.

 

Och när vi åkte dit så hände något konstigt. Vi stannade för att handla oss lite kaffe och när vi gick ut till bilen så stannade det en bil precis jämte och sen säger någon. NÄ men hej på er. Och sen blev det kramar och heja och så kul mm.
Då var det Camilla. Lika gammal som Magnus och Roger och flyttade till Lingonvägen samtidigt som oss. Och vi har setts några gånger efter dom flyttade. Nu bor Camilla i Idre och var på hemväg och stannade för att ta kaffe . Vilken slump som förde oss till samma ställe.... Hur stor är sannolikheten för att sådant ska inträffa??

 

Och så får man ju prata lite med barnbarnen. Ja även med deras föräldrar. Är väldigt roligt att höra hur man roar sig nuför tiden och hur man roar sig i stan. Är kanske inte likadant i lilla byn här. Men å andra sidan så vet jag ju inte. Får kanske ut och intervjua lite ungdomar.

 

På tal om intervju så satt jag ganska länge på stationen i Göteborg. Eva körde mig dit och hon skulle till skolan. Ja det blev faktiskt bara 45 minuter och det var roligt att sitta och titta på folk . Ska berätta mer om det nästa gång. Hur jag upplevde centralen.

 

Men intervju alltså. Kom fram två gulliga tjejer  och sa att dom hade ett skolprojekt och undrade om jag vill svara på några frågor och det gjorde jag gärna. Fick papper och skrev ålder och kön och sen kom en fråga om paraply och då skrev jag att jag aldrig använder det. Hmm så synd för hela enkäten handlade om paraplyer. Så jag kunde inte skriva mer. Hade jag vetat så hade jag väl ljugit lite för töserna var så fina. Men kunde inte med att säga att jag kunde ta ett nytt papper och skriva lite på.